Sätter man en man(nu är det väl nga som har vissa invändningar mot just det substantivet och att det skall beskriva mig) på en moped, så är tidsresor möjliga. Det var just det som hände mig på min resa i fädernes spår. Vad gör en grabb som vill stila? Kör om kul!... Vad hjälper det med tre hjul när grabben vill ha kul. Uppskrapad armbåge är sånt som läker snabbt i våran släkt(då finns det värre skador som kan vålla en).

Herrmiddag, karbad, fiske, nyrökt abbore och lax , båt färd med en stånkare till festivalen i Burträsk och åka med mopedklubben i Burträsk och träffen med kusiner, moster Stina och tanta Rut som jag inte träffat på väldigt länge, var de trevliga upplevelserna.

De avfolkade byarna i västerbotten var en mindre trevliga upplevelse.

Adak gruvan hyffsad stort samhälle, där finns bara skylten kvar. Alla hus, affärer till och med gatorna är borta, om man letar kanske man hittar nga kablar som en gång har lett till något av husen, men annars är allt igen vuxet.

Huset där jag föddes för länge sedan finns inte heller kvar. Men det finns nog många föddelsehus som är borta för många människor.

Och många minnes värda människor som ej bör glömmas bort.

Jag vill slå ett slag för norrland

Där naturen är oslagbar och människorna lika så.